Inrätta kontrollfunktioner mot välfärdsbrott
Överutnyttjande och brott, inklusive organiserad brottslighet, förekommer i välfärden och skadar både individer och samhället. För att få kraft i bekämpandet av välfärdsbrottsligheten måste samhället agera tillsammans och inrätta gemensamma kontrollfunktioner.
Inled arbetet med att återupprätta LSS till den ursprungliga reformen
Den som har rätt till personlig assistans ska få det och den som utför assistansen ska få rätt förutsättningar för att kunna göra det på ett bra sätt. Regelverk och ersättningar måste ses över så att reformens ursprungliga intentioner efterlevs.
Eget team till varje hemtjänsttagare
Det är när samma person knackar på dörren varje dag som omsorgstagare och personal kan bygga en relation. Kontinuitet skapar en trygghet och lägger grunden för en god omsorg.
Ta tillvara kraften hos alla som kan och vill arbeta
Många äldre kan och vill arbeta efter pensionen. Lagstiftningen behöver ses över så att det skapas flexibla möjligheter för äldre som vill bidra i välfärden.
Centralisera när det behövs
Allt för ofta används vårdpolitik för att bedriva lokalpolitik. Genom en större grad av centralisering av den högspecialiserade vården samtidigt som den geografiska spridningen av primärvården utökas kan vård bedrivas mer effektivt och med högre kvalitet.
Välfärdstjänsterna ska i större utsträckning utföras i samverkan
Förändrade riktlinjer och regler kan förenkla och möjliggöra för bättre samverkan mellan olika aktörer i välfärdssystemet. Civilsamhällets aktörer är ofta skickliga på att leverera personanpassad välfärd av hög kvalitet. Samarbetet med civilsamhället har stor utvecklingspotential.
Mer riktade precisionsinsatser
Insatser som ska främja folkhälsan fokuserar idag oftast på breda delar av befolkningen. Insatser bör i större utsträckning riktas till dem som har störst behov, utan att riskera stigmatisering.
Garantera fast läkarkontakt
Politiskt har löftet om en fast läkarkontakt upprepats i decennier. Nu är det dags att gå från ord till handling och garantera en fast läkarkontakt, i första hand för de med störst vårdbehov. En nationell utbildningssatsning för fler
specialister i allmänmedicin skulle bidra till att få fart på processen
Inför ett nationellt journalsystem
De 21 regionerna och 290 kommunerna har alla egna journalsystem, vilket är både kostsamt och hindrar kommunikation. Ett nationellt initiativ behövs för att möjliggöra informationsdelning utifrån medborgarnas behov.
Se över primärvårdens organisering.
Lär av våra nordiska grannländer, där primärvården är mera effektiv och mera stabilt välbemannad.
Garantera en personanpassad äldreomsorg
Dagens äldreomsorg präglas i allt för stor utsträckning av opersonliga strukturer och politiska riktlinjer. Äldreomsorgen behöver ställas om för att istället utgå från den enskilda brukarens behov och önskemål.
Halvera den administrativa personalen
I decennier har mängden administrativ personal inom välfärden blivit större och större. Genom att fokusera på välfärdens grunduppdrag kan resurser frigöras till mer personal på golvet.
Kvalitet och leverans inom välfärden måste bli transparent
Det är dags att gå från ord till handling och införa en nationell plattform där patienter och brukare kan jämföra kvalitet och kötid hos olika vårdgivare. Så kan valfrihet på riktigt säkras.
Skapa förutsättningar för en långsiktigt stark finansiering av LSS
För att säkra de ursprungliga målen med LSS-reformen behövs en statlig finansiering, det kan tillexempel innebära en indexreglering av schablonbasbeloppen inom assistans.
Övergripande åtgärder
Komplettera utsläppsreducerande åtgärder med åtgärder som tar upp växthusgaser från atmosfären
Inför klimatbidrag som går till alla verksamheter som ger upphov till negativa utsläpp
Bidraget ska vara proportionerligt men omvänt gentemot växthusgasskatten.
Inför en enhetlig EU-gemensam märkning för hur mycket koldioxidutsläpp en produkt eller tjänst gett upphov till
Industrins utsläpp bör i huvudsak hanteras via skärpningar i handeln med utsläppsrätter och fler sektorer bör inkluderas i denna handel
Den fria tilldelningen av utsläppsrätter ska minska
Koppla fastighetsavgiften till fastighetens energiprestanda och belöna ägare som investerar i energieffektiviseringar
Tydliga regler för vad som är ett klimatsmart fordon
Klimatdeklaration som avser tillverkning och underhåll av fordonet, liksom fordonets energieffektivitet vid drift behöver också vara kriterier som vägs in.
Allmän grön skatteväxling där klimatskatter särskilt inom transportsektorn möjliggör skattesänkningar på annat håll
Transporter
Ta bort sjöfartens undantag från koldioxid- och energiskatt
Ta bort energiskattebefrielse för fossilt bränsle till inrikesflyg
Ta bort subventioner för elbilar
Differentiera fordonsskatten så att personbilar som ä rklimatklassade beskattas lägre än personbilar vars primära energikälla är fossila bränslen. Inför procentuell skatt på elenergi så det blir förmånligt att ladda elbilar vid vissa tidpunkter, vilket även skulle gynna övergången till e-bränsle.
Inför digital kilometerskatt på tung trafik
Genom att basera skatten på sträcka blir det kostsamt att köra tomma lastbilar, vilket minskar energislöseri och vägslitage. Det finns möjligheter till skatteväxling, som minskade arbetsgivaravgifter samt ta bort fordonsskatten för tung trafik, för att underlätta för åkerinäringen.
Utveckla styrmedel för tung trafik med hjälp av den infrastruktur som kilometerskatten möjliggör, tex differentierad skatt efter tidpunkter eller förbud vid svåra väderförhållanden
Verka för lägre priser i kollektivtrafiken
Samhällets infrastruktur
Minska de fasta avgifterna i VA-nätet och öka de konsumtionsbaserade avgifterna för att minska vattenförbrukningen
Öka den statliga finansieringen för att öka antalet reservoarer för vatten i landskapet.
Både för att kunna ta upp vatten vid kraftig nederbörd och för lagring av vatten i dammar för tex bevattning. Även våtmarker behövs för lagring av koldioxid.
Energi och elnät
Beskatta eller avgiftsbelägg restenergi från datacenter
Alla kraftslag ska avsätta medel i en avvecklingsfond som helt täcker kostnaden för en avveckling och återställning av miljön. Konkurrens på lika villkor skall värnas
Bygg ny kärnkraft
Ge Vattenfall i uppdrag att bilda ett nytt företag vars uppgift är att bygga, äga och driva nya reaktorer. Bolaget skall vara börsnoterat vilket möjliggör för näringslivet, pensionsfonder och privatpersoner att vara delägare.
All fastighetsskatt på kraftverk skall vara kommunal
Det är det lokala samhället som får göra avkall för ett kraftverk och bör därför kompenseras.
Solceller bör byggas där marknaden anser det lönsamt
Regionnät skall på sikt övergå i statligt ägande
Nätbolagens vinst skall likt SVKs flaskhalsavgifter återföras till nätet så att framtida nätkostnad minskas om kostnadssänkande investeringar inte är möjliga skall vinsten finansiera en framtida sänkt nätavgift
Elnät får framöver endast säljas till svenska allmänna ägare, såsom kommuner, regioner eller svenska staten alternativt därigenom redan ägda befintliga nätbolag
Gör Barsebäck till en forskningsanläggning för ny kärnkraftsteknik tillsammans med LTH
Se över lagstiftningen kring elnätsreglering
Den beräkningsmetod som Energiinspektionen (EI) använder idag möjliggör för elnätsbolag att höja elnätsavgifterna oskäligt mycket.
Verka för kraftigt förkortade tillståndsprocesser
Den beräkningsmetod som Energiinspektionen (EI) använder idag möjliggör för elnätsbolag att höja elnätsavgifterna oskäligt mycket.
Krisberedskap
Varje kommun bör ha en plan för vad som görs vid vädervarning för höga temperaturer
Utred hur beredskapen skall fungera i samband med väderrelaterade kriser
Ansvarsfördelningen mellan aktörer måste bli tydligare. Länsstyrelsens samordningsansvar måste antingen skärpas eller lämnas över till annan aktör.
Jord- och skogsbruk samt konsumtion
Sverige bör införa mål för minskade utsläpp i jordbruks- och skogssektorn per producerad enhet
Denna koldioxidbudget skulle vara baserad på den genomsnittliga koldioxidutsläppsintensiteten för varje produktionsenhet, vilket innebär att utsläppen skulle mätas och övervakas per producerad enhet, till exempel per ton spannmål eller per hektar skogsmark.
Genomför grön skatteväxling för skogs- och jordbruket som består av slopade subventioner för fossila bränslen, kraftig minskning av andra skatter och direkt återbetalning av kostnader enligt modellen för avdrag för resor, baserat på kostnader uppkomma på grund av användning av arbetsmaskiner, tex aktivt brukad mark
Klimatklassade gårdar ges extra avdrag för den klimatnytta man gör.
Förläng garantitiden på allt med en elektrisk krets fem år med krav på reservdelar i tre år efter tillverkning. Använd garantitid som ett kriterium för offentlig upphandling.
Använd garantitid som ett kriterium för offentlig upphandling.
Europeiskt/nationellt pantsystem för batterier
Använd garantitid som ett kriterium för offentlig upphandling.
Mer entreprenörskap och fler innovationer
Sänkt arbetsgivaravgift
Sänkt bolagsskatt
Bolagsskatten driver bort investeringar från Sverige och gynnar skuldsättning i företagen. Sänkt bolagsskatt skulle göra det mer attraktivt att investera i Sverige.
Sänkt marginalskatt på arbetsinkomster
Skatter på arbete motverkar viljan att arbeta mer och bromsar därmed arbetsutbudet.
Sänk kapitalinkomstskatten
Kapitalinkomstskatten innebär att pengar som i normalfallet redan beskattats när de tjänats in, påläggs ytterligare ett lager av beskattning. Det får negativa konsekvenser för hushållens sparbeslut.
Skapa incitament för investeringar genom exempelvis skattelättnader för kapital som investeras i företag
Erbjuda riktade insatser till startups och småföretag med fokus på grupper vi vill stimulera till företagande (exempelvis kvinnor och invandrare).
Verka för etableringen av ett nationellt dataspelsinstitut i Malmö för att främja utvecklingen av dataspelsindustrin i Skåne och Sverige
Reformera alkohollagstiftningen och tillåt öl- och vinförsäljning utanför Systembolaget
Avskaffa mat- och kökskravet på restauranger
Kraven på att en bar ska ha ett kök och erbjuda mat är en kvarleva från 1900-talets alkoholpolitik.
Sänk punktskatten på öl och vin
Skapa en mer flexibel arbetsmarknad för att möta Skånes demografiska utmaning
Möjliggör för ökad lönespridning och lägre ingångslöner för att fler med låg utbildning eller är nya på arbetsmarknaden ska få anställning
Liberalisera arbetsmarknadslagarna med inspiration från Danmark för att få större rörelse på arbetsmarknaden
Reformera systemet med sympatiåtgärder. Stridsåtgärder får endast vidtas när det finns medlemmar på arbetsplatsen
Grundlagsregleringen av stridsåtgärderna
avskaffas så som den är utformad.
Bostäder
Sänk de skatter som uppkommer vid köp och försäljning av en bostad
Inför fri hyressättning på försök i en skånsk pilotkommun
Reformera dagens plan- och bygglag. Inför en ny lag som möjliggör verklig äganderätt och stadsbyggande
Utgå från individen, inte kommunen.
Avskaffa kommunernas planmonopol. Förbättra förutsättningarna för privata aktörer att ta fram förslag till detaljplaner bland annat för att korta väntetider
Ändra lagstiftningen så att digitaliseringens möjligheter kommer medborgarna till nytta
Lov-, bygg-, och tillsynsprocesser bör som
grundprincip ske i digitala miljöer i alla Sveriges kommuner.
Konkurrensutsätt Lantmäteriet
Dagens handläggningstider är orimliga och får stora negativa konsekvenser för såväl svenskt näringsliv som enskilda medborgare. Tillåt privata lantmätare.
Utbildning för en stärkt arbetsmarknad
Etablera fler platser som motsvarar näringslivets behov på Yrkeshögskolan och Yrkesgymnasier
Ge kommuner incitament att etablera eller expandera yrkesgymnasier, samt sprida kunskap om behovet av och möjligheter med yrkesprogram på arbetsmarknaden.
Prioritera yrkesvuxutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar mot bristyrken samt med fokus på grupper med hög arbetslöshet och för att stimulera till jämställdhet på arbetsmarknaden
Alla yrkesutbildningar ska avslutas med ett yrkesprov som markör för anställningsbarhet och för att ha en kvalitetssäkring av utbildningen
Inför möjlighet till treterminsläsår
Fler studenter ska klara sig igenom grundskolan för att kunna söka till vidare, praktiska och teoretiska utbildningar.
Genomför satsningar på matematiska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen i Skånska skolor
Staten bör investera mer i den forskningsanläggning vi har i Sverige (Max IV och ESS) med syfte att kunna kommersialisera fler produkter och tjänster
Stimulera etableringar och samarbeten inom innovationskluster, forsknings- och teknikparker
Utveckla fler och djupare samarbeten mellan det offentliga och privata näringslivet för etableringen av exempelvis fler lärlingsplatser
Stimulera till talangattraktion för företag som har problem att hitta kompetens
Utnyttja regionens styrka med flera lärosäten. Det ska vara lätt att komma hit för studier och lätt att stanna kvar.
Liberalerna ska verka för att alla yrkes- utbildningar på gymnasienivå erbjuder möjlighet till UF-företag
Infrastruktur
Infrastrukturen i sydöstra Skåne behöver stärkas och byggas ut
Gör E65 mellan Ystad och Malmö tvåfilig hela sträckan.
Sverige står inför stora behov att stärka och utveckla sin infrastruktur
Det rör allt från investeringar i VA-infrastruktur till finansieringen av järnvägs- och vägnätet som nästa Öresundsförbindelse. Undersök möjligheten till att öka det privata inflytandet i denna finansiering, så kallad alternativ finansiering.
Bredda E6 på de sträckor där behovet är som störst
Jämställdhet
Starta tech-akademier för tjejer i Skåne
Ökad samverkan mellan lärosäten och ideella organisationer för att få fler tjejer till de matematiska, tekniska och naturvetenskapliga ämnena
Stärk jämställdhetsarbetet för nyanlända med fokus på möjligheterna till att delta på arbetsmarknaden
Statens investeringsbolag bör möjliggöra för fler kvinnliga entreprenörer
Ändra lagstiftningen för företag med fler än 10 anställda så att redovisning av jämställdhetsarbetet inte bara innefattar statistik utan även beskrivning av hur arbetet för en jämställd arbetsplats fortgår
Inrätta ett pilotprojekt där anonymiserade ansökningsprocesser används när offentliga arbetsgivare rekryterar till chefspositioner
Försäkringskassan ska skapa ett digitalt verktyg där uttag av föräldraledighet, sjukdom och VAB enkelt visar påverkan av framtida pension
Inkludera tjänstepensionskapital i giftorättsgods vid en bodelning
Övriga konkreta förslag
Etablera skånska industrizoner för att förbättra placeringshorisonten för både produktions- och kraftnätsföretag
Infrastrukturen i dessa zoner måste planeras så att tillväxten i och den gröna omställningen av skånsk produktion sker så enkelt och så hållbart som möjligt.
Produktion och konsumtion bör så långt som möjligt samlokaliseras så att även energianvändningen optimeras.
Förbättra infrastrukturen
Avskaffa gränskontrollerna över Öresund
En gemensam dansk-svensk utredning på myndighetsnivå om infrastrukturen över Öresund om en ny fast förbindelse
Utredningen ska vara förutsättningslös och ha ett öppet perspektiv för att studera hur en ny förbindelse för både gods- och persontrafik på väg och järnväg kan integreras med ländernas befintliga infrastruktur.
Satsa på bättre kollektivtrafik som knyter samman mindre orter med större städer som Malmö, Lund och Helsingborg, och förbättrar pendlingsmöjligheterna till Kastrups flygplats
Samarbeta med Danmark för att öka antalet tåg och avgångar över Öresund, samt förbättra svensk infrastruktur för att stödja ökad tågtrafik, vilket skulle göra det smidigare att pendla
Låt samtliga skatteintänkter från skånska arbetspendlare och intäkterna från Öresundsbron stanna/komma tillbaka till Skåne
Främja universitets- och forskningssamarbeten
Vi vill driva på regeringen att stödja och initiera fler samarbeten mellan universitet och forsknings-institut på båda sidor av Öresund.
Involvera näringslivet i forskningen
Det är avgörande att näringslivet blir en aktiv part i dessa samarbeten till exempel genom skatteincitament och stöd från regeringen.
Skapa gemensamma innovationskluster
Vi bör skapa specialiserade innovationskluster där företag, universitet och forskningsinstitut från både Skåne och Köpenhamn kan samarbeta.
Möjliggör etablering på båda sidor av sundet
För att göra det enklare för företag att verka på både den svenska och den danska sidan av Öresund. Bland annat genom enklare regler för etablering och anställning, samt harmonisering av affärsregler och skattesystem.
Förbättra skatte-och socialförsäkringssystem
Inför euron
Detta skulle underlätta skattehantering och finansiell planering för företag som verkar över sundet, minska transaktionskostnader och eliminera osäkerheter kring växelkursfluktuationer.
Arbeta för en överenskommelse med Danmark som gör det ännu enklare för gränspendlare att undvika dubbelbeskattning och andra hinder
Anpassa EU-regler för att underlätta livet för invånare i Öresundsregionen
Gemensamma skatteregler och socialförsäkringssystem.
Skapa ett avtal som möjliggör en smidigare skolgång och erkännande av utbildning mellan Sverige och Danmark
Gör det enklare för tredjelandsmedborgare (personer från länder utanför EU) att bo och arbeta på båda sidor av sundet
Skåne behöver ett nytt Öresundsavtal 2.0
Inled dialog mellan svenska och danska regeringen om att ytterligare förbättra möjligheterna att fullt utnyttja den potential det geografiska läget Skåne ger och de möjligheter som finns i att vi är en del av Skandinaviens största befolkningsregion.
Regionalt samarbete
Inrätta en Öresundskommission bestående av ministrar och andra högt uppsatta representanter från både Sverige och Danmark
Kommissionen ska arbeta med att lösa frågor som rör Öresundsregionen och uppstår på nationell nivå. Identifiera, följ upp och lös hinder som påverkar samarbetet mellan länderna, exempelvis gällande skatter, gränskontroller och socialförsäkringsfrågor.
Utred inrättandet av ett Öresundsparlament med möjligheter att besluta om en rad frågor som idag hanteras i de nationella och regionala parlamenten
Skapa ett sekretariat för långsiktig planering för hela Öresundsregionen, med fokus på hållbarhet, digitalisering och integration av arbetsmarknaden
Gemensamma skatteregler och socialförsäkringssystem.
Gör Skåne till pilotregion genom att flytta ansvar från statlig till regional nivå för att Skåne/Region Skåne aktivt ska kunna delta i innovations- och investeringssatsningar i Öresundsregionen, genom att exempelvis ta del av danska investeringsmedel
Utveckla samarbetet mellan svenska och danska skolor med besök, utbyte och samarbete
Arbete och självförsörjning är hörnstenar i den svenska välfärdsmodellen och en avgörande faktor för en lyckad integration
Detta brister idag och hos många invandrade grupper finns det en betydande andel som aldrig blir självförsörjande. Det drabbar individens självkänsla, belastar övriga samhället och underminerar acceptansen för flykting- och invandringspolitiken. Passivt bidragstagande ska därför bekämpas med kraft. Möjligheter ska finnas och krav ställas på myndigheterna att skapa vägar mot självförsörjningen och på de berörda att medverka i de åtgärder som leder dit.
Kommunerna ska alltid erbjuda fulltidsaktivitetsprogram till alla arbetsföra personer som får etableringsersättning, försörjningsstöd eller motsvarande
Vägran att delta i dessa program ska leda till att respektive stödåtgärd upphör.
Självförsörjningsgraden ska kartläggas och de bostadsområden som inte når upp till 50 procent av den vuxna befolkningen ska förklaras som sociala krisområden och prioriteras i integrationsarbetet
Snabba och lättillgängliga valideringsformer för studier och arbetslivserfarenhet ska finnas i varje region
Diskrimineringen ska motarbetas med kraft genom en betydande höjning av påföljderna och anonyma ansökningsförfarande i den offentliga sektorn och i företag med mer än tjugo medarbetare
Prioritera unga som varken arbetar eller studerar genom olika snabbspår för att möjliggöra en snabbare etablering på arbetsmarknaden eller genom reguljära studier
Skolan och förskolan måste vara prioriterade områden för att främja integrationen och motarbeta hederskulturen och separatismen
Skolan måste tydligt ta ställning för en demokratisk, jämställd och inkluderande kultur. I skolan ska gälla nolltolerans vad gäller hedersförtryck, våld, mobbning,
hatpropaganda, extremism och förhärligandet av gängkriminaliteten.
All personal som arbetar inom skolan och förskolan ska få den utbildning, uppbackning och skydd som fordras för att effektivt arbeta mot förekomsten av hedersrelaterat förtryck, våld, mobbning, gängkriminalitet och spridning av hatpropaganda
Demokratiska temadagar ska anordnas och varje elev vid grundskolans högstadium ska åtminstone en gång ha besökt ett nazistiskt utrotningsläger
Nazismens, kommunismens och islamismens illdåd ska särskilt uppmärksammas. Även svenska statens agerande mot urfolket samer ska uppmärksammas.
Skolor i sociala krisområden ska ges extra resurser så att de kan anställa de bästa lärarna samt aktivt arbeta med språkutvecklingen, föräldrasamverkan och diverse integrationsåtgärder
Tidiga kartläggningar av barnens språkutveckling ska göras och förskolan ska vara obligatorisk från treårs ålder
Inför snabbtest för ADHD för barn i syfte att erbjuda rätt stöd i rätt tid
Inför språktest/språkkrav för all personal som arbetar med barn i sociala krisområden
Idag växer hundratusentals barn och ungdomar upp i miljöer där hederskulturella normer härskar
Det har tolererats under alldeles för lång tid och det leder till ofrihet, utanförskap, våld och förtyck. Att bekämpa hederskulturen är en naturlig fortsättning av den kamp för individens frihet som alltid har varit liberalismens kärna.
Offentligt anställda och alla som arbetar i offentligt finansierade verksamheter ska ha en skyldighet att reagera omedelbart vid minsta tecken om förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck
Orosanmälningar ska utan fördröjning göras till socialtjänst och varje misstanke om brott ska polisanmälas.
Varje kommun ska ha en plan och en samordnare mot hedersförtryck och besläktade övergrepp
Tjänstemän, andra som arbetar vid offentligt finansierade verksamheter och civilsamhällets ledande aktörer ska utbildas så att de tidigt kan upptäcka förekomsten av hedersförtryck och våld.
Varje kommun ska säkerställa att alla invånare – unga som gamla – informeras om vad hederskultur är, hur den ska bekämpas samt hur dess offer skyddas
Bekämpa bostadssegregationen
Förekomsten av bostadsområden vars liv präglas av ekonomiskt, socialt och kulturellt utanförskap samt parallella maktstrukturer dominerade av klaner, islamister, kriminella gäng och andra separatistiska krafter utgör integrations-politikens svåraste utmaning. Dessa områden måste prioriteras och resurser riktas mot en aktiv omvandling av den fysiska strukturen och bostadsbeståndet samt dess sociala sammansättning.
Fler bemannade polisstationer samt ökad polisiär närvaro
Varje kommun ska utarbeta en integrationsplan för de sociala krisområdena som syftar till att öka självförsörjningsgraden och främja blandade upplåtelseformer
Den ska också inkludera ombyggnation samt strategiska rivningar när så behövs.
Fusket med folkbokföringen ska bestraffas hårdare och kontrolleras på ett effektivt sätt
Samarbetet mellan civilsamhället, myndigheter och fastighetsägare ska stärkas i syfte att främja integrationen och bekämpa separatismen
Öka tryggheten
Sverige drabbas av en allvarlig trygghetskris på grund av framväxten av en mycket omfattande och systemhotande klan- och gängbrottslighet. Skåne är på alla sätt en del av denna sorgliga utveckling. Det finns bostadsområden som de facto kontrolleras av kriminella, som rekryterar allt yngre personer till deras brottsliga
verksamheter. För att vända på denna utveckling fordras starkare och mer effektiva repressiva metoder, men också betydande preventiva insatser särskilt vad det gäller att öka tryggheten och stoppa de kriminellas rekrytering av barn och ungdomar.
För att bli effektiv och hållbar måste kampen mot den organiserade brottsligheten samordnas på regional nivå så att lyckade insatser i en kommun inte leder till att den kriminella verksamheten förflyttas till andra kommuner
Närpolisen ska ha en regelbunden närvaro i de sociala krisområdena, särskilt i skolorna och på de platser där det förekommer öppen kriminell verksamhet
Myndighetssamverkan och utbyte av information på kommunal, regional och statlig nivå ska utvecklas och formaliseras i brottsbekämpande syfte, men också inriktat på att förhindra nyrekrytering och stödja avhopparprojekt
Infiltration och försök till otillåten påverkan av myndigheter och viktiga samhällsfunktioner ska alltid polisanmälas och bekämpas med all kraft
Hotade tjänstemän och andra ska alltid ges stöd och skydd.
Utökad statlig tillsyn av HVB-hem och Sis- institutioner, ge staten möjlighet att tvångsförvalta misskötta HVB-hem
Inför en allmän obligatorisk samhällsplikt under ramen för civilförsvaret för alla ungdomar mellan 16 och 24
Föreningslivet ska stimuleras, men allt offentligt stöd ska villkoras med ett tydligt integrationskrav utöver det redan existerande demokrativillkoret
Allt ekonomiskt stöd från icke demokratiska länder och rörelser till utbildningsverksamheter och föreningslivet i alla dess former ska förbjudas
Verka för att premiera studieförbund och folkhögskolors aktiva arbete för att stärka demokratin och förhindra utanförskap
Lagen om eget boende (EBO) ska avskaffas
Välfärdens omfattning
Vård, skola och omsorg ska fortsatt vara en del av den offentliga välfärden, liksom de ej lagreglerade områdena kultur och fritid
Det behövs en större transparens om vilka skatter som tas ut och hur de används
Löntagarna måste få ett fullständigt lönebesked som utformas så att det ger en klar och bild av totallönen, avtalsbestämd pensionsavsättning, arbetsgivaravgifter och löneavgiften, bruttolönen, inkomstskatten, övriga avgifter och skattereduktioner samt nettolönen
Dessa tre lönebegrepp bör klart framgå på lönebeskedet. Detta bör göras obligatoriskt för alla arbetsgivare i Sverige genom lagstiftning.
Årsredovisningarna måste göras tydligare och mer informativa
Till exempel bör personalutvecklingen över tid med personer i verksamheterna respektive i den övergripande förvaltningen (byråkratin) vara lätt att följa.
Välfärdens struktur
Värna demokratin, synliga politiker, dialog och debatt, insyn och transparens vid organisationsförändringar
Sverige behöver utreda en förvaltningsreform där ansvaret för sjukvården förs över till stat och kommuner
I samband med en sådan reform bör också en ny finansiering av sjukvården övervägas i form av en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring.
Styrningen av sjukhusen bör kunna läggas på staten i en decentraliserad organisation
Sjukhusen ska kunna ha olika huvudmän; direkt statligt ägda, statliga stiftelser, privata eller idéburna aktörer. Dessa sjukhus bör ha professionella styrelser med lokal förankring.
Om kommunerna tar över ansvaret för primärvården nås en bättre samordning med bland annat äldreomsorgen, rehabilitering och förebyggande åtgärder
En större förvaltningsreform kommer att ta tid
Under tiden måste Region Skåne fortsätta sitt reformarbete mot en effektivare, mer tillgänglig sjukvård med kortare köer.
Tyngdpunkten mellan primärvård och sjukhusvård i Skåne ligger enligt våra analyser ”mer fel” än vad den gör för andra regioner
Primärvården måste byggas ut samtidigt som den avlastar sjukhusvården.
Region Skåne bör verka för att vi så snart som möjligt får ett rikstäckande journalsystem för all vård
Kommunerna ska tillåtas att anställa läkare (lagändring)
Teknisk utveckling skall tas tillvara för att vidareutveckla mobila sjukvårdsteam att omfatta fler patientkategorier, så att dessa nyttjas mer effektivt
Svenska allmänläkare tar idag emot allt för få patienter per dag
Region Skåne bör utveckla processer och incitament som driver utvecklingen i den riktningen. En norm skulle kunna vara 1 500 patientbesök/år.
Region Skåne bör utveckla och årligen redovisa produktivitetsmått för sjukvården
På senare år är det mycket som tyder på att mittokratin (alltså byråkratin mellan ledning och utförare) växer på verksamheternas bekostnad
Den här utvecklingen får inte vara oproportionerlig, verksamheternas behov måste komma i första hand. Region och kommuner bör på ett tydligt sätt redovisa den här utvecklingen varje år.
Valfriheten bör utvecklas – inte avvecklas
Skola, vård och omsorg kan aldrig bli en ”vanlig” marknad
Det är rimligt med åtgärder som säkerställer att skattepengarna går till det som avses, det vill säga att finansiera
verksamheternas behov.
Samma krav bör ställas på öppenhet för privata och offentliga aktörer – till exempel offentlighetsprincipen
Skolpengssystemet bör reformers och göras mer flexibelt för att bättre möta skillnader i kostnadsstruktur
Möjligheter till nyetableringar måste finnas – annars finns en stor risk för en utveckling mot större koncerner och en oligopolliknande marknad
Kontroll, regelverk och likriktning får inte drivas får långt, det måste vara möjligt att nå resultat och mål på olika sätt
Det måste finnas utrymme för att testa nya saker och att göra gamla saker på nya sätt.
Metoder och tillgänglig information ska utvecklas och tillgängliggöras för att underlätta medborgarnas val
Detta kan bestå både av information om utförarnas resultat och brukares värdering av deras leverans i form av betyg från brukarna.
Civilsamhället och idéburna aktörer bör ges utrymme och uppmuntras till både ett större engagemang i och ett större ansvar för välfärden inom bland annat skola, vård och omsorg
Vinstuttagen bör regleras till en rimlig avkastning på insatt kapital
Regioner och kommuner bör kartlägga civilsamhället och idéburna aktörer på sina respektive platser - engagemang, kompetens, utvecklingspotential med mera
Det gäller alltifrån volontärverksamheter till professionella leverantörer.
Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är ett instrument som kan användas i betydligt större utsträckning som plattform för samverkan med enskilda organisationer/föreningar för specifika uppgifter
För att öka andelen idéburna aktörer bör de möjligheter som finns i LOU utnyttjas för att göra riktade upphandlingar till idéburna organisationer eller att upprätta idéburna pengsystem
Ny teknik öppnar ständigt nya möjligheter för sjukvården och annan offentlig verksamhet
Det är viktigt att se positivt på det som även Artificiell Intelligens (AI) kan komma att erbjuda.
Tills vidare ska det alltid informeras om när man har med en AI att göra. Inom rimliga gränser bör det också alltid finnas möjlighet att som alternativ välja ”människa” vid patientkontakt
Inom rimliga gränser bör det också alltid finnas möjlighet att som alternativ välja ”människa” vid patientkontakt.
Effekterna av AI-styrd verksamhet och aktiviteter bör noga utredas innan de börjar tillämpas. En möjlighet är att AI-rutiner inom sjukvården testas på ett liknande sätt som idag gäller för läkemedel
En möjlighet är att AI-rutiner inom sjukvården testas på ett liknande sätt som idag gäller för läkemedel.